Ensam hemma och heelt slut

Det är faktiskt inte så farligt att vara ensam när man bor i lägenhet, eller ja om jag tänker efter beror det kanske mer på storlek och utformning. Tyckte ofta det var lite jobbigt trots att det var skönt att vara ensam i någon av föräldrarnas hus. Har så mycket obehagliga fantasier och känner mig närmast paranoid, ska inte ens börja.

Här känns det lugnt. Känner visserligen på ytterdörren varje gång jag går förbi, men mest på reflex. Uppskattar vår tvåa utan läskiga ställen. Uppskattar att bo på tredje våningen, oddsen för att se någon som tittar in genom ens fönster är ganska liten (fast om det mot all förmodan hade hänt hade jag ju troligtvis dött, ehm).

Pojkvännen kommer först imorn, hemskans tråkigt. Sånt är livet dock. Jag åkte hit idag igen, spenderade 4 h på en buss, kul? Definitions fråga. Läste nästan halva the Color Purple som vi ska läsa. Lämnar ingen kommentar om den än.

Händelselöst inlägg va? Har ingen hög ambition. Har varit och tränat, blev inte box utan step. Varnog tur för dog bara av det. Imorn provar vi free power, spännande värre! Längsta dagen hittills, 13-17, det säger något om hur mycket tid jag har i skolan va?

Har inte ens sovit 4h senaste natten, kanske dags för sömn?
Avslutar med ett kort på söta kissen som tyvärr bor hemma hos morsan istället för hos mig, men jag tror hon uppskattar en villa framför en tvåa, och att hon kan gå ut givetvis. Det gör dock inte att jag saknar henne mindre.

Sömn...